Brödraskapet Saint-Étienne härstammar från 1300-talet. Varje år, den 26 december på Saint-Étienne-dagen, samlades samfundet för adelsmännen i Ammerschwihr, nära Colmar, för den årliga middagen. Samfundets roll var att strängt kontrollera vinernas kvalitet, som kom från Ammerschwihr. Detta arrangemang var så pampigt, att folket snart började kalla samfundet för ”Brödraskapet Saint-Étienne”.
Brödraskapet Saint-Étienne betraktas idag som ett av de äldsta i sitt slag i Frankrike. Dess stadgar, som fortfarande gäller, är från 1561.
Efter en lång blomstrande period förföll Brödraskapet långsamt, vilket skedde efter Franska Revolutionen, och det dog sedan ut 1848. På initiativ av en grupp vinodlare och vänner till Alsacevinet, besjälad av Joseph Dreyer, dess upphovsman och grundare, återupplivades Brödraskapet 1947 i sin nuvarande form. Syftet var att förmedla kunskap om vinerna från Alsace. Man kan också uttrycka det så, att man behövde marknadsföra vinerna från Alsace efter de båda världskrigen och efter den inverkan, som den tyska ockupationen av Alsace före det första världskriget haft på kvalitetsnivån av vinerna.
1973 flyttade Brödraskapet från Ammerschwihr till Château de Kientzheim beläget nära Kaysersberg. Detta slott byggdes 1563 av baronen Lazare de Schwendi, kejserlig general och stor vinkännare. Slottet beboddes successivt av flera familjer, av vilka kan nämnas Generalen Monclar, Georges-André de Golbéry och senast av Castex, släkten som till slut överlät slottet till Confrérie Saint-Étienne 1973.
Sedan dess – inte minst under de allra senaste åren - har stora renoveringar skett inom dess vägar, särskilt anläggningen av en magnifik vinkällare där mer än 60 000 flaskor lagras. Det är Brödraskapets berömda oenotek, vars äldsta årgångsviner är från 1834.